Hej!

Nu ar jag framme i Houston Texas det kanns som om jag lever i en amerikansk film! Detta blir formodligne ett langt inlagg for jag har redan varit med om sa mycket och har inte mojlighet att "uppdatera" hela tiden. Darfor delar jag upp inlagget i olika delar sa att du kan lasa det som intresserar dig.

Flygresan:

Jag startade min resa fran Stockholm Arlanda tillsammans med 43 andra Svenska utbytesstudeter och var reseledare Birgitta. det var strikta regler angaende bagaget. Man fick ha med sig en vaska som skulle checkas in denna fick inte vaga mer an 23 kilo vilket inte var sa svart att overstiga nar man skall ha med sig packning for ett helt ar och presenter till alla varldfamiljer, rotary klub med flera. Trots min overvikt sa slapp jag att packa ut nagot eller betala overvikt. Tur var det i alla fall att man fick ha med sig ett handbagage och en "handvaska" (som i mitt fall igentligen var alldeles for stor).

Forsta resan bar av till Chicagos flygplats, en resa som tog cirka 10 timmar. 

Dar splittrades vi och sa hejda till Birgitta. Innan detta hade vi gatt igenom diverse sakerhetskontroller och visat upp vara Visum. Nar det var min tur att visa upp mina papper, kom jag fram med en hel bunt for det fanns ingen skyllt som sade vilket papper som skulle visas upp. Nar jag smatt stressat letat fram ratt papper visade det sig att jag missat att fylla i nagra saker (jag var inte den enda), jag fick komentaren - unfinished paperwork not good! av den stora barska amrekanen bakom disken. Jag bad om ursakt oh skyndade mig att fylla i det som saknades, tydligen visste han allt och sade vad jag skulle skriva innan jag ens han tanka det.

Jag skulle nu fortsatta till Houston airport tillsammans med Fredrik fran Stockholm (en annan utbytesstudent). han fick reda pa att hans vaska hamnat i Tyskland istallet for Chicago. Inte var han ledsen for det, eftersom han nu skulle fa 1000 dollar att handla saker for!

Pa Houston airport sag jag min forsta vardfamilj, min Rotary kontaktperson och en kvinna som ansvarar for Rotary utbytet i klubben. Det kandes valdigt overkligt att se dem efter att endast mejlat dem tidigare. Alla var valdigt korta, var min forsta tanke. Nar jag klev ut pa parkeringen slog varmen och fukten emot mig. Jag tror att det var cirka 34 grader celcius da, men fuktigheten gor att det kanns varmare. Pa vagen deras hus bekraftades en av mina fordommar, att de flesta har stora bilar, senare skulle jag fa se att det mesta andra var stort ocksa. Daremot pratade de inte som cowboys, visst har de lite dialekt men inte sa mycket. Det enda tydliga ar att de sager "yall" vilket ar "you all".

Familjen:

Familjen ar valdigt snall, oppen och trevlig. Det har verkligen lyckats med att fa mig att kanna mig som hemma. Nu nar det har gatt nagra dagar och jag nastan helt slappnat av sa borjade jag helt plotsligt prata svenska med dem! 

Mamman som kommer fran Japan lagar fantastisk god japansk mat, vilket har resulterar i att jag nu ater det mesta med pinnar fran sma skalar. jag har aven atit utanfor huset och da ar det stora amerikanska portieoner som galler, det man inte klarar av att ata upp kan man fa med sig i en sa kallad "doggy bag" hem. Pa de flesta stallerna ar det fri pafyllning av dryck och en del har aven fri efterratt. Innan jag kom hit horde jag att Texas var den fetaste delstaten, visst finns de endel som ar enorma men det ar inte sa manga som jag trodde. Det kan bero pa att Houston ar ganska internationellt, manga olika kulturer och sorters manniskor. familjen har aven en hund och en jatte fet katt som gammt rymmer. Idag fick jag veta att de har hittat en till vardfamilj till mig, mamman ska tydligen vara fran Sverige men jag skall be henne att inte prata svenska med mig eftersom jag vill lara mig sa mycket engelska som mojligt. 

Familjen Scott (som jag nu bor hoss) har i amerikanska matt matt ett litet hus, jag skulle kalla det ganska stort. Man skall helst inte vara ute och ga sjalv i alla fall inte utanfor omradet, aven om detta anses vara ett tryggt omrade. 

Igar skulle vi baka och jag foreslog chokladbollar, det var inte helt latt. Ingridienserna ar helt annorluna har. vaniljsockret var i en sorts pepparkvarn, alltsa skulle man mala socker kristallerna, inte blev det nagot vitt sott vaniljpulver heller! Den andra annorlunda saken fran svenska ingridienser var kokosflingorna som mer sag ut son langa halvgenomskinliga sagspan.

Klimat:

Nar jag kliver utanfor dorren sa borjar jag svettas, fast inte pa samma satt som nar man tranar och svettas. Det ar inte sa manga som bor har som gillar vadret just nu, de ar inomhus pa dagarna eller reser bort. (Nu later det som om det ar olidligt men det ar det inte, bara lite varmt och svettigt). Tydligen sa ar det ett sadant har klimat under fyra manader, de andra sex ska vara helt perfekta enligt min kontaktperson. Varken for varmt eller for kallt. Jag ska formodligen vara med i nagon sport i skolan. Om jag valjer Cross Country sa springer man pa morgonen innan skolan och innan det blir for varmt. Men andra sporter sm tennis har man efter skolan.

Skola:

Jag skall borja pa Klein Oak High School som ar en enormt stor skola det fick jag bekraftat igar nar jag var dar for att skriva in mig. tyvar sa var man tvungen att ha med sig en av sina vardforaldrar och en el eller vattenrakning som bevisar att man bor i destriktet. Jag hade med mig min kontaktperson, vilket resulterade i att jag inte fick skriva in mig. Pa mandag nar skolan borjar skall jag tillsammans med alla andra som misslyckades sta och koa for att fa skriva in mig pa nytt. Kontaktpersonen berattade att de har valdigt mycket regler i skolan om diverse, hon sa ett exempel att om din ena larare sager att du ska ha en rod penna sa ar det bast att ha det. Formodligen vill sedan en annan larare att man ska ha grona pennor pa hennes lektioner. (Som ett exempel pa fanig regel).

Ovrigt:

Igar var jag pa en baseball match och fick uppleva det "riktiga amerika", aven detta var precis som pa film. Vi testade en av alla amerikanska snabbmat stallen som fanns och strakte oss efter bollar som da och da skots snett ut i publiken.

Idag var jag pa mitt forsta Rotary mote, jag fick berom for min snygga kavaj och att jag pratade bra engelska. Resturangen som vi traffades pa var som man tanker sig texas, med horn, tra och gamla bilder. Det serverades diverse bbq kott och bruna boner (och lite annat). Dagens speaker var en tjej som talede om tecken pa altzimers, det var valdigt intressant. Rotary motet har var inte som i Sverige, jag som hade trott att det skulle vara striktare hade fel. Visst hade de ett litet talarbord som sag snofsigt ut, dar talaren stod, men stammningen var jatte avslappnad. Det var ingen speciell kladsel och medlemmarna ropade da och da rokt ut, apploderade och var valdigt "goa" Det var kul att bara sitta och se pa det hela!

Ha det sa bra till nasta gang!

//Erika :)